Ännu mera likheter - skillnader

Kristna tror på Jesus, son till Gud, medan judarna väntar på messias. I islam är livet förutbestämt vilket det inte är i kristendomen eller judendomen. Det finns också skillnader på de olika gudstjänstlokalerna och nyttjandet av dessa. Judarna besöker synagogan varje lördag då veckans största gudstjänst hålls. Synagogan är inte bara en plats för böner utan fungerar också som en mötesplats för människor. Rabbinen som är ledare av gudstjänsten läser ur Torarullarna. Han har samma ställning som de andra inför Gud till skillnad från prästen i kristendomen som anses ha en närmare relation till Gud. Moskén är muslimernas heliga mötesplats där man till skillnad från judendomen samlas på fredag istället för lördag. I moskén visar man vördnad inför Allah genom att t.ex. ta av sig skorna och i synagogan visas vördnad genom att t.ex. männen bär en liten mössa eller hatt. I kyrkan finns det inte riktigt något liknande sätt att visa vördnad inför Gud på, men att komma extremt lättklädd är nog ingen succé.

Mer likheter - skillnader

Likheter och skillnader

1,2 Skapelsen är väldigt lik i den kristna, judiska och islamska läran. Gud skapar himmel, jord, alla djur samt människan, Adam. Han är ensam så då skapar Gud Eva. De levde i paradiset, och fick göra precis som de ville, förutom att äta av den förbjudna frukten. Eva äter av den och Gud slänger ut dem ur paradiset till jorden.
Skapelseberättelsen är en av de viktigaste delarna i dessa religioners heliga skrifter. Enligt de så står Gud över alla andra. I de olika religionerna är de väldigt lika varandra, enbart små skillnader finns.Efter ett tag så förökades sig människorna väldigt och var onda, så Gud ångrade att han hade skapat dem. En dag bestämde han sig för att göra slut på alla människor och djur. Men det fanns en man som han gillade, Noa. Han skulle bygga en ark och ta med sig sin familj och alla djur som fick plats. Sedan gjorde Gud en världsomfattande översvämning och alla dog. Endast Noa och hans ark fanns kvar. Detta är en viktig händelse, där människan får visa bevisa sin tro på Gud.
Detta finns med i den judiska och kristna läran, men även i den islamska, fast där skiljer den sig lite. Istället för att hela världen blev översvämmad vad det bara Noa och hans folk, dvs. ett mindre område. Judarna ser detta som det första förbundet, mellan Gud och människorna.

Kristendomen, judendomen och islam grundar sig på gamla testamentet. Allt som står i den judiska varianten finns även med den kristna och islamska varianten. Små skillnader förekommer. Judarna tror endast på GT (Tanak), men de kristna tror även på NT, det nya testamentet (testamente = förbund) där det nya kristna förbundets texter finns. Islam har Koranen som följer GT fram till Abraham. I de olika religionerna finns dessutom bara en allsmäktig Gud, alla är alltså monoteistiska.

En annan likhet är berättelserna om Abraham. Abraham hade två söner. Ismael, som han hade fått med sin tjänarinna Hagar, och Isak, som han fick med sin fru Sara. Judar och kristna berättar om att Abraham skulle offra sin son Isak, men Koranen säger att det var Ismael som skulle offras. Det är här som skillnaderna börja uppstå.

En skillnad mellan kristendom, judendom och islam är traditionen efter Abraham. Judar och kristna ser Abrahams son Isak och sonson Jakob som deras stamfäder. Ur Jakob härstammar sedan de kristnas messias, Jesus. Men i islam ser man Ismael som sin stamfar, och att judar och kristna förvanskat traditionen. Abraham spelar en stor roll i dessa religioners utveckling, det var detta som skapade den största delningen mellan judendom och kristendom på en sida, och islam på en annan.

En annan skillnad mellan kristendom, judendom och islam är synen på Jesus. Enligt de kristna var han Guds son (Messias), men enligt judarna endast en stor lärare och i Koranen är han en stor profet. Det faktum att han nämns av dessa religioner är ett starkt bevis på att han kan ha funnits och att det finns en koppling mellan de olika religionerna. Det bevisar dock inte de underverk som de kristna tror på.

Profeterna i religionerna är olika. I kristendomen är det Jesus, men i judendomen har man Abraham och Moses och i islam har man Mohammed, som tog emot Allahs budskap. I varje religion är det viktigt att man har någon form av profet att vidarebefordra och tolka det Gud berättar. Synen på detta har gjort att de har utvecklats olika.

Judendom, kristendom och Islam har liknande grund i sina religioner. Synen på livet, monoteismen och gamla testamentet är i stora drag likheter mellan dessa abramitiska religioner. I gamla testamentet sägs Abrahams söner ha gått tre olika vägar i livet och därmed bildat dessa religioner. Troslärornas egna tolkningar är både närbesläktade och skiljer sig en del.Gemensamt för alla tre religioner är att livet ses som en rak väg med ett mål, man ska leva ett bra liv och göra rätt för sig. Människan föds, lever sitt liv och hamnar till slut i himmelriket eller helvetet. Lever man ett bra liv kommer man till himmelen annars slutar man i helvetet och det finns ingen andra chans genom t.ex. reinkarnation. Här skiljer sig dock islam lite då det också förespråkar ett liv efter döden. Alla religionerna är monoteistiska vilket innebär att det bara existerar en Gud, eller Allah som det heter på arabiska. Allah i islam är liksom Gud i judendom och kristendom allsmäktig, domaren, barmhärtig, skaparen och allvetande. Människan har en fri vilja oberoende sin Gud vilket förklarar all ondska i världen. Gud kräver också att bli visad respekt och att människor ska behandla varandra så som de själva vill bli behandlade.

Likheter - Skillnader - De Abrahamitiska religionerna

Likheter och skillnader mellan religionerna

Gudssynen:

Alla tre religionerna är monoteistiska. Kristendomens gudssyn skiljer sig lite genom att man menar att Gud har visat sig på tre sätt (treenigheten).

Människosynen:

Alla religionerna menar att människan har fri vilja, är skapade till Guds avbild och har därför ett ansvar att skapa en bra värld. Kristendomens människosyn skiljer sig lite genom att man menar att människan inte klarar riktigt att leva så som Gud vill. Redan Adam och Eva bröt ju mot en av Guds regler. Jesus behövde offra sig för att människan ska kunna leva som Gud vill.

Livsfrågor:

Döden? Alla tre religionerna talar om ett evigt liv efter döden tillsammans med Gud (ungefär Paradis). Judendomen skiljer sig lite genom att inte tala om ett helvete eller straff för icke troende.

Ondskan? Alla religionerna talar om att människan kan följa Guds goda vilja eller ondskans väg. Ondskans makt kommer att besegras i framtiden.

Världens uppkomst? Alla tre religionerna menar att Gud har skapat världen. Alla tre har i stort sätt samma skapelsemyt med Adam och Eva som de första människorna.

Jesus:

Enligt judendomen var Jesus en vanlig människa, men som inte lärde ut Guds riktiga budskap.

Enligt kristendomen var Jesus Guds son som offrade sig för att frälsa (rädda) människorna. Han visade att troende kan få ett evigt liv.

Enligt islam är Jesus en människa som spred Guds rätta budskap. Han var alltså en profet (Guds sändebud). Men kristna har tolkat hans ord felaktigt. Muhammed är den siste profeten och hans ord är rätt tolkade i Koranen.

Judendommen - Starten - Grundtankar - Trosbekännelsen

Judendom
Judendomen var den första monoteistiska religionen i mänsklighetens historia och den föddes genom Abraham, som var den som fick det första kontraktet, förbundet, med Gud.

Den verklige grundaren av hebréernas religion var dock Mose, han gav dem Lagen som är kärnan i religionen. Denna Lag, charta, sammanfattas i de tio budorden. De största profeterna var Jesaja, Jeremia och Hesekiel. Jesus däremot är inte accepterad som en Messias, eftersom de flesta judar anser att Messias ännu inte kommit.

Grundtankarna: Inom Judendomen finns en enda Gud, han är skapare av allting och upprätthållare och domare av alltet. Gud har bland jordens folk valt ut det judiska folket, Israel till ett folk med särskilda uppgifter i världen. Som ett särskilt utvalt folk har Israel fått särskilda föreskrifter att leva efter som är lagfästa i de tio budorden.

Judiska trosbekännelsen:
”Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en. Och du skall älska herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft. Dessa ord som jag giver dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp. Och du skall binda dem såsom ett tecken på din hand, och de skall vara såsom ett märke på din panna. Och du skall skriva om dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar”

Bibelns Äventyr - Moses - 2

Bibelns Äventyr - Moses - 1

Judendommen - Fakta

Judendom är judarnas religion. Man kan dock vara jude utan att tro på Gud eller leva enligt judendomens regler.

Tro och lära

Inom judendomen tror man på en enda Gud. Man får inte avbilda Gud eller uttala hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay vilket betyder ”Herren’. Enligt judendomen har Gud utvalt judarna till sitt folk vilket innebär att de har både särskilda rättigheter och skyldigheter.

Gud har enligt judendomen gett judarna det Heliga landet, alltså Palestina. Jerusalem är en särskilt viktig plats eftersom Gud anses vara närvarande där. För judar var det förr viktigt att ta sig till Jerusalem för att offra till Gud i templet. Det sista templet förstördes dock för cirka 2 000 år sedan.

Messias är inom judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för Israels folk. Jesus ses som Messias inom kristendomen men han accepteras inte som Messias av judarna. Förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många av dagens judiska grupper.

Heliga skrifter

Tora är Guds undervisning till judarna och ordet betyder just ”undervisning’. Mose fick ta emot Tora eller Lagen av Gud på berget Sinai. Sedan har Tora förts vidare av Mose och andra profeter. Undervisningen finns i den heliga skrift som kallas Tanak. Tanak består av samma texter som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln.

Det finns också en muntlig Tora som samlats i skriften Talmud. Det är rabbinernas, alltså lärda personers, undervisning som bygger på de heliga skrifterna. Den viktigaste delen av Talmud kallas Mishna. För judendomens lära är även lärda personers kommentarer till de heliga skrifterna viktiga.

Högtider

Sabbaten är den sjunde dagen i veckan. Det är vilodagen då man inte arbetar, och det finns många regler och ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.

Pesah (påsken) firas i mars eller i april till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.

Shavuot (veckofesten) är en skördefest femtionde dagen efter påsk.

Sukkot (lövhyddohögtiden) är en skördefest i oktober som påminner om israeliternas vandring i öknen efter uttåget ur Egypten.

Rosh ha-shana (nyårsdagen) inleder de tio botdagarna i september eller oktober. Under botdagarna ber man och ångrar det man gjort fel.

Jom kippur (försoningsdagen) avslutar botdagarna. Man ber Gud om förlåtelse och försonas med Gud.

Chanukka (ljusfesten) firar templets återinvigning år 164 före Kristus.

Purim är en glad högtid då man tänker på och firar att judarna i perserriket blev räddade.

Dagligt liv

I Tora finns många bud och regler för hur man ska leva och hur man ska dyrka Gud. De är sammanfattade i tio Guds bud och trosbekännelsen. Den judiska trosbekännelsen heter Shema och är ”Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en”.

Gudstjänster brukar hållas i synagogan, särskilt på sabbaten som är judarnas vilodag då inget arbete får utföras. Vid gudstjänsten läser man ur Tora, lyssnar till någon som talar om texterna, ber och hyllar Gud.

Pojkar blir omskurna åtta dagar efter födseln. Vid 13 års ålder blir pojkar bar mitzva och vid 12 års ålder blir flickor bat mitzva. Det innebär att de anses vara vuxna nog att följa de religiösa reglerna. Judendomen har många regler för vad som är tillåtet, särskilt när det gäller mat. De kallas kosher. En del judar följer alla regler mycket noga, men andra följer bara de viktigaste.

Riktningar

Ortodox judendom menar att man ska hålla alla religiösa regler. Genom att följa Lagen blir man helig inför Gud. Reformjudendom vill förändra judendomen på olika sätt. För anhängarna är den judiska etiken det viktigaste, alltså hur man ska bete sig mot andra människor. Religiösa regler för hur man ska dyrka Gud är däremot inte så viktiga. Konservativ judendom vill hålla fast vid gamla traditioner men också ändra sådant i religionen som inte fungerar i det moderna samhället. Chassidism är olika mystika riktningar där man försöker få kontakt med Gud och gärna dansar och sjunger för att uttrycka sin glädje. Chassider hör till den ortodoxa judendomen. Liksom i många andra ortodoxa grupper bär männen lång, svart rock, pälshatt, långt skägg och har långa skruvlockar vid kinderna. Kabbala är namnet på en form av judisk mystik och en hemlig lära. Man menar att människor kan höja sig till det gudomliga genom att be i sitt inre och leva sig in i det gudomliga. Läran är mycket invecklad men ändå populär.

Utbredning

Judendomen är den största religionen i Israel. Det finns också många judar i USA, Ryssland och Frankrike. I Sverige finns judiska församlingar på några orter.

Historia

Judendomen har på många sätt påverkats av det judiska folkets historia. Man har tolkat olika händelser som att Gud har räddat eller straffat sitt folk, till exempel att Gud befriade folket ur slaveriet i Egypten.

Judendomen växte fram bland kringvandrande stammar i Mellanöstern som slog sig ner i Palestina. På 600-talet före Kristus utformades läran i detalj i Juda rike. Man bestämde bland annat att alla gudstjänster och offer skulle ske i Jerusalem.

Från 500-talet före Kristus och under flera tusen år har judarna levt utspridda i världen, och judendomen har därför utformats på olika vis. Varje församling är självständig och kan forma sitt eget sätt att tolka religionen.

Judendomen är en av de fem världsreligionerna. Judendomen hittar man framför allt i Israel, men även i USA, Ryssland och Ukraina där det också bor många judar.

1. Gudssyn

I 1 Mos 1:26-28 står det att ”Du skall inga andra Gudar ha vid sidan om mig”. I judendomen finns det alltså bara en Gud. Då säger man att det är en monoteistisk religion. Guden i judendomen heter Jahve. Gud är skaparen, allvetande och allsmäktig. Gud är den som styr i historien. Gud är också väldigt helig. Namnet Jahve är till och med ofta för heligt för att säga. Man är så att säga inte värdig att ens säga namnet. Ofta använder man namnen Adonaj eller Elohim i stället.

2. Människosyn

I 2 Mos 20:1-17 står det att människan är skapad av Gud. Alla människor är därför unika och värdefulla. Vi är satta att härska världen. Vi är alltså mer värdefulla än allt annat i naturen. Det finns en plan och ett syfte med människan. Det är att leva med Gud. Om man håller sig till Gud så välsignar Han oss. Det innebär att man får lycka och välgång i livet. Vi har fått en fri vilja att göra det goda, men vi kan också välja att vända oss bort från Gud. Man kan säga att judendomen har en väldigt positiv människosyn. Gud älskar människan.

Av alla människor så har Gud gjort just judarna till ett utvalt folk. En jude sätter därför ofta stor heder och vikt vid sin identitet och sin historia.

3. Lära/Livsstil

Den judiska livsstilen präglas mycket av ritualer och handlingar. Lagen och de tio budorden har en stor inverkan på hur en jude lever. De tio budorden kan sammanfattas i att älska Gud och sin nästa. Man har dessutom tre bönestunder på en dag. Lördagen är sabbat. Det innebär att inget arbete får göras då. Eftersom den judiska historien är så viktig firar judarna många högtider till minne av olika historiska händelser.

Man äter ej svinkött, skaldjur, eller blod. Maten ska vara ren (kosher), dvs man får inte blanda kött och mjölk. Köttet ska dessutom vara slaktat på ett speciellt rituellt sätt.

På den åttonde dagen omskärs pojkarna. Pojkarna blir sedan religiöst myndiga när de är 13 år. Det kallas för bar mitsva. Flickorna blir religiöst myndiga när de är 12 år. Det kallas för bat mitsva.

Likt många andra religioner så är religionen inte enad. Det finns de som vill att religionen ska anpassas efter det moderna samhället. De kallar man för liberala judar. De som tycker att religionen inte ska förändras även om samhället gör det kallar man för ortodoxa judar. Därför kan också livsstilen se lite annorlunda ut beroende på om man är en liberal eller ortodox jude.

Ibland ser man bilder på en jude med en liten svart låda (tefillin) på pannan. Det är faktiskt en liten låda med ett bibelord i. Bibelordet kommer från 5 Mos 6:4-9 och säger ””Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft.” Detta bibelord kan man också hitta på deras handleder och runt deras ytterdörrar. Ibland ser man också att judar har en liten mössa (kippa). Den har de på sig vid religiösa tillfällen. Ett exempel på detta är när de går till sin gudstjänstlokal (synagoga).

Heliga skrifter

Den judiska läran finns beskriven i följande källor:

Tanakh – Kallas den heliga skriften inom judendomen. Det är samma sak som gamla testamentet är i den kristna bibeln. Den är indelad i tre delar. Det är:
De fem moseböckerna (torah) – som innehåller lagen och delar av Israels historia.
De historiska och profetiska skrifterna (Neviim) – fortsatta berättelser om Israels historia och hur Gud ingriper.
De poetiska skrifterna (ketuvim) – dikter, sånger och allmänna visdomsord.

Talmud – Efter hand som tiderna ändras så försöker man att tolka hur den gamla lagen ska användas i moderna sammanhang. Genom historien har det förekommit en mängd tolkningar av lagen (torah). Dessa tolkningar och tillämpningar läggs till en samling. Denna samling kallas för Talmud.

Högtider

Det finns ganska många högtider inom judendomen, men några av de viktigaste är:

Påsk (pesach) – Firas till minne av när Mose befriade det judiska folket från slaveriet i Egypten. På påsken äter man speciell mat som har en symbolisk betydelse. Till exempel äter man osyrat bröd, för att symbolisera att brödet inte ens hann jäsa när judarna helt plötsligt kunde lämna Egypten.
Lövhyddofesten (sukkot) – En högtid där man bygger hyddor utomhus som man även kan sova i om vädret bra. Även detta gör man till minne av slaveriet och uttåget ur Egypten. Lövhyddofesten är också en fest där man firar säsongens skörd genom att äta och dricka gott.
Försoningsdagen (Yom Kippur) – Är en fastedag 10 dagar efter den judiska nyårsdagen. På denna dag ska man inte äta eller dricka. Under denna dag ska man be både Gud och sina medmänniskor om förlåtelse och försonas med dem.

4. Historia

Egentligen kan man säga att den judiska historien börjar ca år 2000 fvt. Då väljer Gud ut en man som hette Abraham och sluter ett avtal (förbund) med honom. Alla Arbrahams ättlingar skulle bli Guds folk. Så startade det judiska folket. Som ett tecken på detta förbund har man omskärelsen. Det judiska folket bor i området som idag kallas Israel, men på grund av fattigdom blir de tvungna att fly till det rikare Egypten och leva där som slavar. Där lever de några hundra år tills Mose befriar dem. De återvänder då till Israel och lever där i över tusen år.

Under denna tid är det mycket krig i området och stormakterna turas om att ha kontroll över området. Ett välkänt exempel på sådan stormakt var Romarriket. Romarriket erövrar landet Israel år 63 fvt. Judarna försöker att slå sig fria på 100-talet, men upproret slås ner och judarna jagas och förföljs vilket leder till att de flyr området och sprider sig över världen. Att en jude bor på en annan plats än i landet Israel kallas ofta för diaspora. Eftersom judarna, var de än bodde, var en minoritet av befolkningen utsågs de ofta till syndabockar. Judar utvisades från England och Frankrike och bodde i ghetton i Italien och Östeuropa. Under upplysningen, som var på 1800-talet, så var frihet och jämlikhet inne. Det innebar en lättnad även för det judiska folket som snabbt använde sin frihet till att få framgång och makt. Återigen växte ett judehat, framför allt i Tyskland. Att hata en jude kallas ofta för antisemitism. Efter andra världskriget och Hitlers judeutrotning så ger FN judarna ett område som hette Palestina. Det området tillhörde Storbritannien. Detta var 1948. Det är samma område som judarna bodde i tidigare och får åter igen namnet Israel. Många judar från hela världen flyttade dit. Tyvärr så har landet varit i krig med grannländerna flera gånger. Några stora krig skedde 1948, 1956, 1967 och 1973. 1979 blev det fred med Egypten, men annars är länderna i området på papperet fortfarande i krig med varandra.

5. Övrigt

Enligt gammal judisk tradition så skapades världen år 3760 fvt. År 2008 var det alltså år 5768 i Israel.

Länk till info om världsreligioner

Världsreligioner -

Judendommen Skolarbete

Judendommens historia - The Movie

SO filmen Judendommen

Film om Judendommen

Judendommen - Frågor & Svar

Judendom

Viktigt: Moses, Toran, Tanak, Rabbin,  Jerusalem, Klagomuren, Synagoga, Sabbat, Koscher, Bar Mitsva, Bat Mitsva, Ortodoxa, Reforma, konservativa.

1.     Berätta varför Mose anses vara judendomens skapare, d v s vad gjorde Mose som var så speciellt?

Moses ledde sitt folk ut ur Egypten och bort från slaveriet (röda havet delade sig). Han tog folket till Kaanansland det som idag är Israel och Palestina.

Moses tog emot de tio budorden, levnadsreglerna. (på stentavlor var dom skrivna)

Moses ingick förbund med Gud och lovade att hans folk skulle leva efter gudslagar. Moses folk skulle då bli skyddade och välsignade av Gud.

2.     Vilka är judendomens heliga texter?

TORAN(lagen & läran)= De fem Moseböckerna(gamla testamentet)här står det om Moses, om de tio budorden, skapelsen= Adam & Eva, Kain & Abel = bråkande bröder, Syndafloden = Noa,

NEVIIM= Profeterna, här berättas det av profeter vad som skedde med Israeliterna Moses folk efter att de bosatt sig i Kaanansland. Några det står om är David, Salomon

KETUVIM= De heliga skrifterna

TALMUD= Förklarar toran muntligt, talmud är ingen skrift.

Namnet på den judiska ”Bibeln” TANAK

Viktigt att komma ihåg!!!!  TORAN, TANAK

3.     Varför är Jerusalem viktigt för judar?

Judarna anser att Gud är närvarande i Jerusalem

Här fanns Salomons tempel där Judarna dyrkade Gud. Templet har förstörts och idag finns bara en del av muren kvar, klagomuren. Judarna ser Jerusalem som sin huvudstad och som den enda stad där det kan finnas ett Judiskt tempel. Judarna tror att det skall byggas ett nytt tempel den dagen messias kommer till jorden.

4.     Vad heter judarnas heliga byggnad? Vad används den till?

Synagoga. I synagogan möter Judarna Gud i bön. Gudstjänster brukar hållas i synagogan, särskilt på sabbaten som är judarnas vilodag då inget arbete får utföras. Vid gudstjänsten läser man ur Tora, lyssnar till någon som talar om texterna, ber och hyllar Gud.

5.     Beskriv judarnas gudssyn, d v s hur uppfattar de gud?

Du skall inga andra gudar hava bredvid mig. Judarna har bara en Gud. Gud är skaparen, allvetande och allsmäktig. Gud är den som styr i historien. Gud är också väldigt helig. Gud älskar människan. Gud har valt judarna till sitt eget utvalda folk.

6.     Vilken mat anses vara koscher?

Kosher mat det vill säga mat som är tillåten/ren är kött från däggdjur med kluvna hovar och som idisslar tex ko. Fisk med fjäll. Djuren skall vara slaktade på ett rituellt speciellt sätt.

7.     Vilken mat får en troende jude inte äta?

Man äter ej griskött, skaldjur, eller blod, man får inte blanda kött och mjölk.

8.     Vad händer under sabbaten? Varför firar judar sabbat?

Sabbaten varar från fredagskväll till lördagskväll. Sabbaten börjar med att familjen haar en fin middag tillsammans på fredagskvällen. Sabbats middagen går till så att man tänder sabbat ljusen. Fadern i familjen välsignar barnen sedan läser han en bön över en bägare med vin och två flätade bröd. Familjen äter och sjunger andliga sånger.

På lördagen går familjen till synagogan på gudstjänst som pågår i 2-3 timmar. Folk kommer och går som dom vill under gudstjänsten.

Sabbaten firas för att man skall komma ihåg allt gott Gud har gjort. Man firar Sabbat för att umgås med familjen och för att helga en vilodag.

9.     Ge exempel på någon rit som utförs och beskriv den (finns under rubriken ”Sorg och fest”).

Bar Mitsva = är en rit inom judendommen. Bar mitsva firas när en pojke har blivit tretton år och anses som vuxen och mogen. Han får läsa veckans avsnitt i TORAN i synagogan. Bar Mitsva betyder budets son.

Bat Mitsva är detsamma men för tjejer.

Nä Bar mitsva och Bat Mitsva är genomfört så förväntas dom följa den judiska lagen som en ansvarsfull vuxen.

Omskärelse = Pojkar blir omskurna åtta dagar efter födseln.

10. Vilka olika inriktningar finns? Vad är det som skiljer dem åt?

Ortodoxa judar

Konservativa judar

Reform judar

Ortodoxa judar = Lyder och följer alla regler som står i Toran

Konservativa judar = Dom är friare och följer inte alla gamla regler från Toran. Tex så får män och kvinnor sitta på samma sida i synagogan.

Reform judar = Dom är mer moderna dom tycker inte att reglerna i Toran är så viktiga. Dom tycker att man skall anpassa sig till det moderna samhället man lever i .

Det är viktigaste är hur man beter sig mot andra människor.

Viktigt: Moses, Toran, Tanak, Jerusalem, Klagomuren, Synagoga, Sabbat, Koscher, Bar Mitsva, Bat Mitsva, Ortodoxa, Reforma, konservativa.