Judendom är judarnas religion. Man kan dock vara jude utan att tro på Gud eller leva enligt judendomens regler.
Inom judendomen tror man på en enda Gud. Man får inte avbilda Gud eller uttala hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay vilket betyder ”Herren’. Enligt judendomen har Gud utvalt judarna till sitt folk vilket innebär att de har både särskilda rättigheter och skyldigheter.
Gud har enligt judendomen gett judarna det Heliga landet, alltså Palestina. Jerusalem är en särskilt viktig plats eftersom Gud anses vara närvarande där. För judar var det förr viktigt att ta sig till Jerusalem för att offra till Gud i templet. Det sista templet förstördes dock för cirka 2 000 år sedan.
Messias är inom judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för Israels folk. Jesus ses som Messias inom kristendomen men han accepteras inte som Messias av judarna. Förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många av dagens judiska grupper.
Tora är Guds undervisning till judarna och ordet betyder just ”undervisning’. Mose fick ta emot Tora eller Lagen av Gud på berget Sinai. Sedan har Tora förts vidare av Mose och andra profeter. Undervisningen finns i den heliga skrift som kallas Tanak. Tanak består av samma texter som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln.
Det finns också en muntlig Tora som samlats i skriften Talmud. Det är rabbinernas, alltså lärda personers, undervisning som bygger på de heliga skrifterna. Den viktigaste delen av Talmud kallas Mishna. För judendomens lära är även lärda personers kommentarer till de heliga skrifterna viktiga.
Sabbaten är den sjunde dagen i veckan. Det är vilodagen då man inte arbetar, och det finns många regler och ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.
Pesah (påsken) firas i mars eller i april till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.
Shavuot (veckofesten) är en skördefest femtionde dagen efter påsk.
Sukkot (lövhyddohögtiden) är en skördefest i oktober som påminner om israeliternas vandring i öknen efter uttåget ur Egypten.
Rosh ha-shana (nyårsdagen) inleder de tio botdagarna i september eller oktober. Under botdagarna ber man och ångrar det man gjort fel.
Jom kippur (försoningsdagen) avslutar botdagarna. Man ber Gud om förlåtelse och försonas med Gud.
Chanukka (ljusfesten) firar templets återinvigning år 164 före Kristus.
Purim är en glad högtid då man tänker på och firar att judarna i perserriket blev räddade.
I Tora finns många bud och regler för hur man ska leva och hur man ska dyrka Gud. De är sammanfattade i tio Guds bud och trosbekännelsen. Den judiska trosbekännelsen heter Shema och är ”Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en”.
Gudstjänster brukar hållas i synagogan, särskilt på sabbaten som är judarnas vilodag då inget arbete får utföras. Vid gudstjänsten läser man ur Tora, lyssnar till någon som talar om texterna, ber och hyllar Gud.
Pojkar blir omskurna åtta dagar efter födseln. Vid 13 års ålder blir pojkar bar mitzva och vid 12 års ålder blir flickor bat mitzva. Det innebär att de anses vara vuxna nog att följa de religiösa reglerna. Judendomen har många regler för vad som är tillåtet, särskilt när det gäller mat. De kallas kosher. En del judar följer alla regler mycket noga, men andra följer bara de viktigaste.
Ortodox judendom menar att man ska hålla alla religiösa regler. Genom att följa Lagen blir man helig inför Gud. Reformjudendom vill förändra judendomen på olika sätt. För anhängarna är den judiska etiken det viktigaste, alltså hur man ska bete sig mot andra människor. Religiösa regler för hur man ska dyrka Gud är däremot inte så viktiga. Konservativ judendom vill hålla fast vid gamla traditioner men också ändra sådant i religionen som inte fungerar i det moderna samhället. Chassidism är olika mystika riktningar där man försöker få kontakt med Gud och gärna dansar och sjunger för att uttrycka sin glädje. Chassider hör till den ortodoxa judendomen. Liksom i många andra ortodoxa grupper bär männen lång, svart rock, pälshatt, långt skägg och har långa skruvlockar vid kinderna. Kabbala är namnet på en form av judisk mystik och en hemlig lära. Man menar att människor kan höja sig till det gudomliga genom att be i sitt inre och leva sig in i det gudomliga. Läran är mycket invecklad men ändå populär.
Judendomen är den största religionen i Israel. Det finns också många judar i USA, Ryssland och Frankrike. I Sverige finns judiska församlingar på några orter.
Judendomen har på många sätt påverkats av det judiska folkets historia. Man har tolkat olika händelser som att Gud har räddat eller straffat sitt folk, till exempel att Gud befriade folket ur slaveriet i Egypten.
Judendomen växte fram bland kringvandrande stammar i Mellanöstern som slog sig ner i Palestina. På 600-talet före Kristus utformades läran i detalj i Juda rike. Man bestämde bland annat att alla gudstjänster och offer skulle ske i Jerusalem.
Från 500-talet före Kristus och under flera tusen år har judarna levt utspridda i världen, och judendomen har därför utformats på olika vis. Varje församling är självständig och kan forma sitt eget sätt att tolka religionen.
Judendomen är en av de fem världsreligionerna. Judendomen hittar man framför allt i Israel, men även i USA, Ryssland och Ukraina där det också bor många judar.
1. Gudssyn
I 1 Mos 1:26-28 står det att ”Du skall inga andra Gudar ha vid sidan om mig”. I judendomen finns det alltså bara en Gud. Då säger man att det är en monoteistisk religion. Guden i judendomen heter Jahve. Gud är skaparen, allvetande och allsmäktig. Gud är den som styr i historien. Gud är också väldigt helig. Namnet Jahve är till och med ofta för heligt för att säga. Man är så att säga inte värdig att ens säga namnet. Ofta använder man namnen Adonaj eller Elohim i stället.
2. Människosyn
I 2 Mos 20:1-17 står det att människan är skapad av Gud. Alla människor är därför unika och värdefulla. Vi är satta att härska världen. Vi är alltså mer värdefulla än allt annat i naturen. Det finns en plan och ett syfte med människan. Det är att leva med Gud. Om man håller sig till Gud så välsignar Han oss. Det innebär att man får lycka och välgång i livet. Vi har fått en fri vilja att göra det goda, men vi kan också välja att vända oss bort från Gud. Man kan säga att judendomen har en väldigt positiv människosyn. Gud älskar människan.
Av alla människor så har Gud gjort just judarna till ett utvalt folk. En jude sätter därför ofta stor heder och vikt vid sin identitet och sin historia.
3. Lära/Livsstil
Den judiska livsstilen präglas mycket av ritualer och handlingar. Lagen och de tio budorden har en stor inverkan på hur en jude lever. De tio budorden kan sammanfattas i att älska Gud och sin nästa. Man har dessutom tre bönestunder på en dag. Lördagen är sabbat. Det innebär att inget arbete får göras då. Eftersom den judiska historien är så viktig firar judarna många högtider till minne av olika historiska händelser.
Man äter ej svinkött, skaldjur, eller blod. Maten ska vara ren (kosher), dvs man får inte blanda kött och mjölk. Köttet ska dessutom vara slaktat på ett speciellt rituellt sätt.
På den åttonde dagen omskärs pojkarna. Pojkarna blir sedan religiöst myndiga när de är 13 år. Det kallas för bar mitsva. Flickorna blir religiöst myndiga när de är 12 år. Det kallas för bat mitsva.
Likt många andra religioner så är religionen inte enad. Det finns de som vill att religionen ska anpassas efter det moderna samhället. De kallar man för liberala judar. De som tycker att religionen inte ska förändras även om samhället gör det kallar man för ortodoxa judar. Därför kan också livsstilen se lite annorlunda ut beroende på om man är en liberal eller ortodox jude.
Ibland ser man bilder på en jude med en liten svart låda (tefillin) på pannan. Det är faktiskt en liten låda med ett bibelord i. Bibelordet kommer från 5 Mos 6:4-9 och säger ””Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft.” Detta bibelord kan man också hitta på deras handleder och runt deras ytterdörrar. Ibland ser man också att judar har en liten mössa (kippa). Den har de på sig vid religiösa tillfällen. Ett exempel på detta är när de går till sin gudstjänstlokal (synagoga).
Heliga skrifter
Den judiska läran finns beskriven i följande källor:
Tanakh – Kallas den heliga skriften inom judendomen. Det är samma sak som gamla testamentet är i den kristna bibeln. Den är indelad i tre delar. Det är:
De fem moseböckerna (torah) – som innehåller lagen och delar av Israels historia.
De historiska och profetiska skrifterna (Neviim) – fortsatta berättelser om Israels historia och hur Gud ingriper.
De poetiska skrifterna (ketuvim) – dikter, sånger och allmänna visdomsord.
Talmud – Efter hand som tiderna ändras så försöker man att tolka hur den gamla lagen ska användas i moderna sammanhang. Genom historien har det förekommit en mängd tolkningar av lagen (torah). Dessa tolkningar och tillämpningar läggs till en samling. Denna samling kallas för Talmud.
Högtider
Det finns ganska många högtider inom judendomen, men några av de viktigaste är:
Påsk (pesach) – Firas till minne av när Mose befriade det judiska folket från slaveriet i Egypten. På påsken äter man speciell mat som har en symbolisk betydelse. Till exempel äter man osyrat bröd, för att symbolisera att brödet inte ens hann jäsa när judarna helt plötsligt kunde lämna Egypten.
Lövhyddofesten (sukkot) – En högtid där man bygger hyddor utomhus som man även kan sova i om vädret bra. Även detta gör man till minne av slaveriet och uttåget ur Egypten. Lövhyddofesten är också en fest där man firar säsongens skörd genom att äta och dricka gott.
Försoningsdagen (Yom Kippur) – Är en fastedag 10 dagar efter den judiska nyårsdagen. På denna dag ska man inte äta eller dricka. Under denna dag ska man be både Gud och sina medmänniskor om förlåtelse och försonas med dem.
4. Historia
Egentligen kan man säga att den judiska historien börjar ca år 2000 fvt. Då väljer Gud ut en man som hette Abraham och sluter ett avtal (förbund) med honom. Alla Arbrahams ättlingar skulle bli Guds folk. Så startade det judiska folket. Som ett tecken på detta förbund har man omskärelsen. Det judiska folket bor i området som idag kallas Israel, men på grund av fattigdom blir de tvungna att fly till det rikare Egypten och leva där som slavar. Där lever de några hundra år tills Mose befriar dem. De återvänder då till Israel och lever där i över tusen år.
Under denna tid är det mycket krig i området och stormakterna turas om att ha kontroll över området. Ett välkänt exempel på sådan stormakt var Romarriket. Romarriket erövrar landet Israel år 63 fvt. Judarna försöker att slå sig fria på 100-talet, men upproret slås ner och judarna jagas och förföljs vilket leder till att de flyr området och sprider sig över världen. Att en jude bor på en annan plats än i landet Israel kallas ofta för diaspora. Eftersom judarna, var de än bodde, var en minoritet av befolkningen utsågs de ofta till syndabockar. Judar utvisades från England och Frankrike och bodde i ghetton i Italien och Östeuropa. Under upplysningen, som var på 1800-talet, så var frihet och jämlikhet inne. Det innebar en lättnad även för det judiska folket som snabbt använde sin frihet till att få framgång och makt. Återigen växte ett judehat, framför allt i Tyskland. Att hata en jude kallas ofta för antisemitism. Efter andra världskriget och Hitlers judeutrotning så ger FN judarna ett område som hette Palestina. Det området tillhörde Storbritannien. Detta var 1948. Det är samma område som judarna bodde i tidigare och får åter igen namnet Israel. Många judar från hela världen flyttade dit. Tyvärr så har landet varit i krig med grannländerna flera gånger. Några stora krig skedde 1948, 1956, 1967 och 1973. 1979 blev det fred med Egypten, men annars är länderna i området på papperet fortfarande i krig med varandra.
5. Övrigt
Enligt gammal judisk tradition så skapades världen år 3760 fvt. År 2008 var det alltså år 5768 i Israel.
