lördag 12 maj 2012

Uppgifter till dig tjejen!

Du ska hitta likheter och skillnader mellan religionerna och förklara varför du tror att det finns likheter och skillnader.

Du skall läsa på så att du kan berätta om de olika politiska partierna.

Du skall läsa på om Kristendomen och träna på inför kunskapskollen.

Detta fixar du :) Allt du antecknat finns att hitta här i bloggen. Har du funderingar eller frågor så kom och prata.


Ännu mera likheter - skillnader

Kristna tror på Jesus, son till Gud, medan judarna väntar på messias. I islam är livet förutbestämt vilket det inte är i kristendomen eller judendomen. Det finns också skillnader på de olika gudstjänstlokalerna och nyttjandet av dessa. Judarna besöker synagogan varje lördag då veckans största gudstjänst hålls. Synagogan är inte bara en plats för böner utan fungerar också som en mötesplats för människor. Rabbinen som är ledare av gudstjänsten läser ur Torarullarna. Han har samma ställning som de andra inför Gud till skillnad från prästen i kristendomen som anses ha en närmare relation till Gud. Moskén är muslimernas heliga mötesplats där man till skillnad från judendomen samlas på fredag istället för lördag. I moskén visar man vördnad inför Allah genom att t.ex. ta av sig skorna och i synagogan visas vördnad genom att t.ex. männen bär en liten mössa eller hatt. I kyrkan finns det inte riktigt något liknande sätt att visa vördnad inför Gud på, men att komma extremt lättklädd är nog ingen succé.

Mer likheter - skillnader

Likheter och skillnader
1,2 Skapelsen är väldigt lik i den kristna, judiska och islamska läran. Gud skapar himmel, jord, alla djur samt människan, Adam. Han är ensam så då skapar Gud Eva. De levde i paradiset, och fick göra precis som de ville, förutom att äta av den förbjudna frukten. Eva äter av den och Gud slänger ut dem ur paradiset till jorden.
Skapelseberättelsen är en av de viktigaste delarna i dessa religioners heliga skrifter. Enligt de så står Gud över alla andra. I de olika religionerna är de väldigt lika varandra, enbart små skillnader finns.Efter ett tag så förökades sig människorna väldigt och var onda, så Gud ångrade att han hade skapat dem. En dag bestämde han sig för att göra slut på alla människor och djur. Men det fanns en man som han gillade, Noa. Han skulle bygga en ark och ta med sig sin familj och alla djur som fick plats. Sedan gjorde Gud en världsomfattande översvämning och alla dog. Endast Noa och hans ark fanns kvar. Detta är en viktig händelse, där människan får visa bevisa sin tro på Gud.
Detta finns med i den judiska och kristna läran, men även i den islamska, fast där skiljer den sig lite. Istället för att hela världen blev översvämmad vad det bara Noa och hans folk, dvs. ett mindre område. Judarna ser detta som det första förbundet, mellan Gud och människorna.
Kristendomen, judendomen och islam grundar sig på gamla testamentet. Allt som står i den judiska varianten finns även med den kristna och islamska varianten. Små skillnader förekommer. Judarna tror endast på GT (Tanak), men de kristna tror även på NT, det nya testamentet (testamente = förbund) där det nya kristna förbundets texter finns. Islam har Koranen som följer GT fram till Abraham. I de olika religionerna finns dessutom bara en allsmäktig Gud, alla är alltså monoteistiska.
En annan likhet är berättelserna om Abraham. Abraham hade två söner. Ismael, som han hade fått med sin tjänarinna Hagar, och Isak, som han fick med sin fru Sara. Judar och kristna berättar om att Abraham skulle offra sin son Isak, men Koranen säger att det var Ismael som skulle offras. Det är här som skillnaderna börja uppstå.
En skillnad mellan kristendom, judendom och islam är traditionen efter Abraham. Judar och kristna ser Abrahams son Isak och sonson Jakob som deras stamfäder. Ur Jakob härstammar sedan de kristnas messias, Jesus. Men i islam ser man Ismael som sin stamfar, och att judar och kristna förvanskat traditionen. Abraham spelar en stor roll i dessa religioners utveckling, det var detta som skapade den största delningen mellan judendom och kristendom på en sida, och islam på en annan.
En annan skillnad mellan kristendom, judendom och islam är synen på Jesus. Enligt de kristna var han Guds son (Messias), men enligt judarna endast en stor lärare och i Koranen är han en stor profet. Det faktum att han nämns av dessa religioner är ett starkt bevis på att han kan ha funnits och att det finns en koppling mellan de olika religionerna. Det bevisar dock inte de underverk som de kristna tror på.
Profeterna i religionerna är olika. I kristendomen är det Jesus, men i judendomen har man Abraham och Moses och i islam har man Mohammed, som tog emot Allahs budskap. I varje religion är det viktigt att man har någon form av profet att vidarebefordra och tolka det Gud berättar. Synen på detta har gjort att de har utvecklats olika.

Judendom, kristendom och Islam har liknande grund i sina religioner. Synen på livet, monoteismen och gamla testamentet är i stora drag likheter mellan dessa abramitiska religioner. I gamla testamentet sägs Abrahams söner ha gått tre olika vägar i livet och därmed bildat dessa religioner. Troslärornas egna tolkningar är både närbesläktade och skiljer sig en del.Gemensamt för alla tre religioner är att livet ses som en rak väg med ett mål, man ska leva ett bra liv och göra rätt för sig. Människan föds, lever sitt liv och hamnar till slut i himmelriket eller helvetet. Lever man ett bra liv kommer man till himmelen annars slutar man i helvetet och det finns ingen andra chans genom t.ex. reinkarnation. Här skiljer sig dock islam lite då det också förespråkar ett liv efter döden. Alla religionerna är monoteistiska vilket innebär att det bara existerar en Gud, eller Allah som det heter på arabiska. Allah i islam är liksom Gud i judendom och kristendom allsmäktig, domaren, barmhärtig, skaparen och allvetande. Människan har en fri vilja oberoende sin Gud vilket förklarar all ondska i världen. Gud kräver också att bli visad respekt och att människor ska behandla varandra så som de själva vill bli behandlade.

Likheter - Skillnader - De Abrahamitiska religionerna

Likheter och skillnader mellan religionerna

Gudssynen:
Alla tre religionerna är monoteistiska. Kristendomens gudssyn skiljer sig lite genom att man menar att Gud har visat sig på tre sätt (treenigheten).
Människosynen:
Alla religionerna menar att människan har fri vilja, är skapade till Guds avbild och har därför ett ansvar att skapa en bra värld. Kristendomens människosyn skiljer sig lite genom att man menar att människan inte klarar riktigt att leva så som Gud vill. Redan Adam och Eva bröt ju mot en av Guds regler. Jesus behövde offra sig för att människan ska kunna leva som Gud vill.
Livsfrågor:
Döden? Alla tre religionerna talar om ett evigt liv efter döden tillsammans med Gud (ungefär Paradis). Judendomen skiljer sig lite genom att inte tala om ett helvete eller straff för icke troende.
Ondskan? Alla religionerna talar om att människan kan följa Guds goda vilja eller ondskans väg. Ondskans makt kommer att besegras i framtiden.
Världens uppkomst? Alla tre religionerna menar att Gud har skapat världen. Alla tre har i stort sätt samma skapelsemyt med Adam och Eva som de första människorna.
Jesus:
Enligt judendomen var Jesus en vanlig människa, men som inte lärde ut Guds riktiga budskap.
Enligt kristendomen var Jesus Guds son som offrade sig för att frälsa (rädda) människorna. Han visade att troende kan få ett evigt liv.
Enligt islam är Jesus en människa som spred Guds rätta budskap. Han var alltså en profet (Guds sändebud). Men kristna har tolkat hans ord felaktigt. Muhammed är den siste profeten och hans ord är rätt tolkade i Koranen.

Ge exempel på någon rit som utförs och beskriv den

En rit i Kristendommen är dopet. När man döps blir man upptagen i den kristna tron. En annan rit är konfirmationen. När man konfirmeras tackar man ja till att vara kristen.

I Sverige är det vanligt att man döps när man är bebis och att man konfirmeras när man är ca 14 år.

Själva konfirmationen innebär att man lär sig mer om Kristendommen.

Hur uppfylls det kristna budskapet?

Hur uppfylls det kristna budskapet? D v s hur ska man leva rätt enligt kristendomen?

Människan skall ha en fri vilja och skall kunna skilja på gott och ont. Kristna skall sträva efter att göra det goda. Man skall älska Gud som sig själv.


Beskriv kristendomens gudssyn, d v s hur uppfattar de gud?

Gud älskar människan. Gud har skapat allt. Gud finns hos människan genom treenigheten dvs som fadern, som sonen, som den helige anden.


Dom kristna säger att Gud skapat världen. I världen skall vi människor leva efter lagar som han bestämmt. Gud bryr sig om människan. Kristna, Muslimer och Judar är överens om att Jesus har levt, men dom Kristna tror också att han var gudomlig. Dom kristna har en egen syn på Jesus, dom tror att gud genom Jesus har kommit till dom som människa.

Varför är Jerusalem viktigt för Kristna?

1.      Varför är Jerusalem viktig för kristna?

Dom kristna tycker att Jerusalem är viktigt för att Jesus föddes och levde i närheten av Jerusalem. Jesus dog och uppstod från de döda i Jerusalem


Dom kristna tycker att Jerusalem är viktigt för att Jesus föddes i närheten av Jerusalem och växte sedan upp där i närheten. Jesus sista tid tillbringade han i Jerusalem och där var det också som han uppstod från de döda. Jesus predikade i Jerusalem också. I Jerusalem finns en kyrka där man kan se var Jesus uppstod.

Kristendommens heliga texter

3.Vilka är kristendomens heliga texter?

Det är bibeln med gamla och nya testamentet. Här finns de fem Moseböckerna och de fyra Evangelierna.


Kristendommen har en stor bok som kallas Bibeln, i bibeln är det många böcker som är i hopslagna. Bibelns första del är  Moseböckerna som tillhör det gamla testamentet (GT). Det nya testamentet (NT) berättar om Jesus. I nya testamentet så ingår de fyra evangelierna. De kristna anser att evangelierna är heliga. Evangelierna är nedskrivna av människor, Jesus skrev aldrig ner någonting han gjorde.

Kristendom - Hur blev kristendomen en egen religion?

1.      Hur blev kristendomen en egen religion?

Det var efter Jesus död då Jesus lärjungar samlades. De var övertygade om att Jesus var Guds son / Messias / Kristus och de ville sprida Jesus budskap vidare till andra människor genom att sprida Evangelierna. Jesus lärjungar var Judar men de slutade följa de judiska förbunden och blev trogna till Jesus


Den nya religionen startade efter Jesus död,  då jesus lärjungar sammlades. Dom bestämmde att dom Judar som ville bli kristna var inte tvungna att omskärs. Dom judar som ville följa Jesus var inte tvungna att vara judar och man behövde inte följa de judiska reglerna. En egen kristen identitet började växa fram, anhängarna till Jesus började skriva dom fyra evangelierna. Evangelierna är den enda källansom berättar om att Jesus fanns. Evangelierna berättar vem Jesus var och vad han gjorde. Sedan tre hundra år tillbaka är Kristendommen den största religionen.

Kristendom - Jesus kristendommens skapare

1.      Berätta varför Jesus är kristendomens skapare, d v s vad gjorde Jesus som var så speciellt?

Jesus var Guds son. Han predikade om Guds ord. Han kunde bota sjuka och han kunde förlåta människors synder.


Jesus var Guds son. Han predikade om gud bud. Han sa att han kunde bota sjuka människor och han förlät personer som hade syndat.

fredag 11 maj 2012

Fakta - Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna (SD) bildades 1988 av ett gäng med dumma, korkade rasister. (SD) fick tidigt många platser i kommunfullmäktige, de kom med i riksdagen 2010. (SD) vill stoppa invandringen. Dom ser sig själva som ett nationellt demokratiskt parti.

Fakta - Miljöpartiet (Mp)

Miljöpartiet (Mp) bildades 1981 året efter folkomröstningen om kärnkraft. (Mp) vill stå utanför den vanliga höger - vänster politiken. Den största politiska frågan är miljön. (Mp) vill vara ett jämnlikt parti och har ingen partiledare utan dom har två språkrör, en man och en kvinna.

Klicka på loggan

Fakta - Kristdemokraterna (Kd)

Kristdemokratiska partiet (Kd) bildades på 1960:talet av frikyrkligt kristna människor. De kom mem över 4% spärren först 1991. Dom värnar om de kristna värderingarna. Kristdemokraterna är konservativa men blir mer och mer allmäntborgeliga. De anser att kristen moral är viktig.

Klicka på loggan

Fakta - Vänsterpartiet (V)

Det svenska Vänsterpartiet (V) bildades på 1920:talet. Vänsterpartiet kräver förändringar på samhället via revolution. Dom har en socialistisk politik där dom vill att alla skall ha det lika, ingen rik, ingen fattig. De har en allmän vänster - miljöpolitik. De har strukit ordet kommunist från sitt partinamn.

Klicka på loggan

Fakta - Centerpartiet (C)

Centerpartiet (C) bildades av bönder med egna jordbruk på 1930:talet. Tanken var att partiet skulle föra böndernas talan. Idag har dom väljare i alla samhällskickt. Centerpartiet har ett stort engagemang i miljöfrågor.

Klicka på loggan

Fakta - Folkpartiet (Fp)

I början av 1900:talet bildade liberala riksdagsmän ett nytt parti. Partiet splittrades då man inte kunde enas i folkomröstningen om spritförbud.
Partiet blev åter ett parti och deras väljare finns bland alla samhällsskikten. Folkpartiet Liberalerna (Fp) anser sig vara ett socialliberalt parti. De värnar om den enskilde människans rätt att bestämma över sitt eget liv samtidigt som de vill att samhället skall skydda de svaga.

Klicka på loggan

Fakta - Moderaterna (M)

Moderaterna (M) grundades i slutet på 1800:talet. Det var i början ämbetsmän, godsägare, högre officerare och de rika i samhället med konservativa åsikter som samlades och bildade ett parti. De var bla emot allmän rösträtt.
Moderaterna värnar om den enskilda människans rätt att själv styra sitt liv. De vill inte att så mycket skall vara styrt eller ägt av samhället. De är för fri företagsamhet.


Klicka på loggan och kom till Moderaternas officiella web sida

Fakta - Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraterna (S) grundades på 1880:talet. Partiet grundades för att ge arbetaren större rättigheter i samhället. Socialdemokraterna vill att medborgaren skall kunna lita på samhälletsskyddsnät. De har satsat mycket på den offentliga sektorn. De vill att dom rika skall betala mer än dom fattiga (skatt).

Skillnaden mellan Socialdemokrati och Kommunism

Både socialdemokrater och kommunister är socialister = Socialism

Skillnaden är att Socialdemokrater vill göra förändringarna genom reformer = De vill utreda, ta reda på fakta och sedan göra en förbättring av samhället.

Kommunisterna vill göra förändringar via revolution = De vill att förändingen skall ske direkt, en snabb omedelbar förändring

Grundtankar - Socialism

Alla medborgare skall äga allt tillsammans. Fabriker, jordbruk , banker mm skall ägas av arbetaren, staten.

Dessa tankar kom från de fattiga arbetarna som hade långa arbetsdagar, låga löner, farliga arbetsplatser och usla bostäder.

Grundtankar - Konservatism

Konservera = Bevara

Man vill vara kvar i det gamla och vill inte ha förändringar.
Man vill att de som är adliga eller rika skall bestämma. De konservativa vill ha kvar kungar.

Grundtankar - Liberalism

Viktigt: Tryckfrihet, yttrandefrihet, näringsfrihet.

Liber är det lantinska ordet för fri. Liberalismen växte fram i slutet av 1700:talet början av 1800:talet

De liberala tycker illa om de gamla ståndsamhällena. De vill att människor från alla samhällsklasser skall få vara med och påverka. Dom främsta liberalerna var köpmän och industriägare som inte ville att staten skull blanda sig i deras affärer.

Högern, Vänstern, Centern?


1. Begreppen höger och vänster inom politik kommer från franska revolutionen. Vad ville desom satt till: A, Höger? B, Vänster? C, Centern?

Svar A : Högern ville bevara det gamla och dom ville ha kvar kungadömet. Högern representerades av de rika i samhället

Svar B: Vänstern ville förändra samhället så att det skulle bli bättre för alla speciellt bättre för dom fattiga. Alla skulle ha lika mycket och det skulle bli rättvist. Vänstern reprecenterade de fattiga i samhället.

Svar C: Centern reprecenterade dom som varken var rika eller fattiga utan dom som vari i mitten, medelklassen i samhället.

Kunskapskoll Judendommen - Check!

Hurra!!!
Du har klarat kunskapskollen om judendommen! Du är bäst!!

Vad är religion?


1.      Vad är en religion?
En religion är något som håller samman människor med samma tro. Man tror på samma Gud. Religionen vill ge kunskap om världen och försöker förklara meningen i tillvaron. De som tillhör samma religion uppfattar världen på ett gemensamt sätt. Religionen har också en känslomässig sida. Den bygger på upplevelser, till exempel känslan av kontakt med något gudomligt. Religionen har även en social sida. Den påverkar människornas sätt att behandla varandra och andra levande varelser. Människor som delar samma religion upplever en gemenskap vid gudstjänster och i det dagliga livet.


2.      Vad betyder det att ”hålla något heligt”?
Det heliga finns i den vanliga världen, men hör ändå inte till den. Det är som en öppning mellan olika världar. Det kan vara en plats en sak eller en Gud. Genom att hålla något heligt får människan en känsla av ordning i tillvaron. Det heliga blir ett centrum i livet, som allt annat utgår ifrån. Allt som händer och allt människorna gör i sina vardagliga liv får en mening genom att det hör ihop med det heliga.


3.      Varför finns det myter?
Alla religioner innehåller berättelser om människan och världen. Dessa berättelser brukar kallas för myter. Myterna kan hjälpa människan att förstå sitt eget liv och sin plats i världen. Några myter förklarar varför det finns män och kvinnor, varför det blir mörkt på natten varför årstider växlar, varför världen överhuvudtaget finns till. Andra myter ger förklaringar till att ett folk splittrats eller varför en högtid ska firas på ett speciellt sätt. Myter har stor betydelse då de för många människor är det som kan förklara, avslöja och ge svaren på livets gåtor.


4.      Vad är en rit?
En handling, något man gör som uttrycker och skapar gemenskap.
En grupp människor som känner samhörighet och delar en upplevelse visar det ofta genom att utföra handlingar som har en speciell betydelse för de inom gruppen. Alla som ”gör vågen” på en idrottsläktare eller tänder sina cigarettändare på en konsert vet vad handlingen betyder. Den uttrycker och skapar gemenskap

5.      Vad kan levnadsregler handla om?
Hur du skall bete dig mot andra. Vad som är tillåtet eller inte tillåtet när det gäller mat, kläder, sexualitet. Man kan tex anse att det är fel att äta kött.

onsdag 9 maj 2012

Kristendommen The Movie

Muslimska kvinnors klädsel

Den muslimska kvinnans klädsel består av oftast av Hejab, vilket innebär:

  • Att den skall täcka hela kroppen utom ansikte och händer.
  • Den får inte sitta så tätt intill kroppen.
  • Den får ej vara genomskinlig.
  • Den får inte dra uppmärksamhet till sig.

Men det finns mode i muslimska kvinnors klädel också många affärer säljer moderiktiga Hejab, Abayor, bönesjalar, sjalar, kåpor, niqab, lösärmar och mycket, mycket mer


Viktigt: Muhammed, Muslim, Koranen, Allah, Mecka, Fem pelare, Profeter, Ramadam. Moské, Hijab

Islam - Koranen

Koranen,  är muslimernas heliga bok som enligt traditionen givits till profeten Muhammed av ängeln Gabriel.
Den heliga Koranen är Allahs budskap till mänskligheten och den innehåller Islams lärdomar och lagar, moral, mänsklighetens historia.

Viktigt: Muhammed, Muslim, Koranen, Allah, Mecka, Fem pelare, Profeter, Ramadam. Moské, Hijab

Islam - Ramadan

Under ramadan ska alla vuxna och friska muslimer från morgon till kväll låta bli att äta, dricka, röka och ha sex.

Ramadan är ca en månad lång. På kvällen äter man och festar. På dagen skall man försöka komma närmare Allah i hjärta och tanke. Att bedja är viktigt under Ramadan.

Ramadan är en av Islams fem pelare = Fastan

Viktigt: Muhammed, Muslim, Koranen, Allah, Mecka, Fem pelare, Profeter, Ramadam. Moské, Hijab

Islam - Moské

En moské är en muslimsk helgedom (kyrka), avsedd för bön, predikan och undervisning.

Viktigt: Muhammed, Muslim, Koranen, Allah, Mecka, Fem pelare, Profeter, Ramadam. Moské, Hijab

Vad är Islam - mycket kortfattat

Viktigt: Muhammed, Muslim, Koranen, Allah, Mecka, Fem pelare, Profeter, Ramadam. Moské, Hijab

Islam grundades på 600-talet e. Kr. av Muhammed, som ansåg sig vara Guds sändebud, eller Guds profet.

Ordet islam kan tydas med orden underkasta sig eller att överlämna sig.

En muslim underkastar sig den ende Guden, Allah, och har inga andra gudar vid sidan om honom.

Islam har sitt andliga centrum i Mecka.

Islams heliga skrift är Koranen.

Det var Muhammed som fick Koranen uppläst för sig genom ängeln Gabriel. Koranen är Guds ord.

Islamisk verklighetsuppfattning stämmer bra överrens med judisk, de räknar båda Abraham sm stamfar och hans tro på en enda Gud som förebildlig.

Gud får inte avbildas på annat sätt än genom ord, alltså inte genom målningar eller teckningar.

Islam är uppbyggt av fem pelare; bönen, fastan, vallfärden, bekännelsen och allmosan.

Viktigt: Muhammed, Muslim, Koranen, Allah, Mecka, Fem pelare, Profeter, Ramadam. Moské, Hijab

Islam - Hur är Allah gud?

Allah är världens osynlige skapare och herre.

Allah har enligt islam uppenbarat vem han är genom profeter, som judarnas och de kristnas bibel talar om.

Allah har ingen son och ingen får ställas vid Hans sida.

Genom koranen, som anses innehålla Guds ord, visar Allah vad rätt Gudstro innebär.


Innebörden i islam brukar sammanfattas i ”de fem pelarna” som är: trosbekännelsen, bönen, fastan, zakat samt vallfärden till Mecka.

Den muslimska trosbekännelsen lyder:
”Det finns ingen Gud utom Gud och Mohammad är hans profet”.
Att bli muslim är att avlägga detta vittnesbörd

Viktigt: Muhammed, Muslim, Koranen, Allah, Mecka, Fem pelare, Profeter, Ramadam. Moské, Hijab

Kristendommen - Grundtankar - Trosbekännelsen

Kristendom
Tror på en enda Gud, världens skapare och herre.

Läran om treenigheten är kyrkans försök att uttrycka det centrala i den kristna tron. Den tillkom under kyrkans första århundraden och indelas i tre artiklar om Gud som Fader, Son och helig Ande. Inom kristendomen har Gud tagit mänsklig gestalt i Jesus, som kallas Guds son. Jesu födelse, liv och död är kärnan i den kristna religionen.

Grundtankarna: Inom kristendomen finns en enda Gud, som är god och allsmäktig samt skapare av allt. Gud gav oss sin ende son, Jesus Kristus, och hans ord är den förkunnelse som kristendomen bygger på. Den Apostolistiska trosbekännelsen är lika med treenigheten, Fadern, Sonen och Helig Ande, och den läses i kyrkan av prästerna.

Den kristna trosbekännelsen:”Vi tror på Gud fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen tilldödsriket, på tredje dagen uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv”.

Judendommen - Starten - Grundtankar - Trosbekännelsen

Judendom
Judendomen var den första monoteistiska religionen i mänsklighetens historia och den föddes genom Abraham, som var den som fick det första kontraktet, förbundet, med Gud.

Den verklige grundaren av hebréernas religion var dock Mose, han gav dem Lagen som är kärnan i religionen. Denna Lag, charta, sammanfattas i de tio budorden. De största profeterna var Jesaja, Jeremia och Hesekiel. Jesus däremot är inte accepterad som en Messias, eftersom de flesta judar anser att Messias ännu inte kommit.

Grundtankarna: Inom Judendomen finns en enda Gud, han är skapare av allting och upprätthållare och domare av alltet. Gud har bland jordens folk valt ut det judiska folket, Israel till ett folk med särskilda uppgifter i världen. Som ett särskilt utvalt folk har Israel fått särskilda föreskrifter att leva efter som är lagfästa i de tio budorden.

Judiska trosbekännelsen:
”Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en. Och du skall älska herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft. Dessa ord som jag giver dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp. Och du skall binda dem såsom ett tecken på din hand, och de skall vara såsom ett märke på din panna. Och du skall skriva om dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar”

tisdag 8 maj 2012

Islams fem grundpelare

1.Trosbekännelse, 2.Bön, 3.Allmosa, 4.Fasta, 5.Vallfärd/PilgrimsresaDet finns fem grundpelare för religionen Islam. Det säg vara dem som får det hela till tradition och gör det lättare att leva ett rent liv. Och kanske får man en plats i paradiset.

Trosbekännelse, Bön, Allmosa, Fasta, Vallfärd

  • Shahada -    Trosbekännelsen innebär att en riktig muslim ska tro och med hela hjärtat vittna till att det finns bara en Gud och det är Allah, och Muhammed är hans profet.

  • Salat -    Tidebönen ska utföras fem gånger dagligen. Morgon, middag, eftermiddag, bön efter solnedgång och kvälls bön. Detta gör man för att ständigt påminna människan om Gud. Man kan utföra bönen hemma, på arbete och i moskén. Bönen är en plikt för muslimer, det främsta sättet att tacka Gud på.

  • Zakat -    Allmoseskatten är en avgift på 2,5 % som varje muslim utifrån tillgångar ska betalas varje år. Det ska ges till fattiga och behövande. Ordet Zakat betyder rening och syftar på att allt som människan äger är en gåva från Gud.

  • Sawn -    Fastan innebär att under ramadan som är den heliga månaden ska män och kvinnor fasta med undantag från barn, sjuka och gamla eller gravida kvinnor. Det innebär att man avstår från mat, dryck och sexuell aktivitet från gryning till solnedgång. Under den månad ska man fördjupa sin relation till Gud, träffa muslimer, besöka sjuka, hjälpa fattiga och se över sitt liv. Faste månaden är även fest, glädje och eftertanke. Den avslutas med en fest.

  • Hadj -    Pilgrimsfärden är ett mål som varje muslim bör uppnå. Att genomföra vallfärden till Mekka minst en gång i livet. Man utför riter till minne av Abraham, hans fru och söner. Man ska vara klädd i vitt som syftar till att vi alla är skapade av Gud och att vi alla är Adams söner och Evas systrar.

måndag 7 maj 2012

Matteboken år 7, 8, 9

Skolår 7-9

Här finner du allt matematik från högstadiet, innehållande årskurserna 7-9.
I grundskolans senare år kikar vi på hur tal är uppbyggda och hur de uppfattas, vad procent är och hur vi räknar med procent och funktion, formulera, analysera och lösa matematiska problem, grunderna i statistik och sannolikhet, formler, variabler och uttryck. Vi går också igenom geometriska figurer både i planet och rummet och hur man kan formulera och lösa matematiska problem
Vi har lagt upp avsnitten efter ämne och inte efter i vilken årskurs som man vanligtvis läser just det avsnittet. Vissa avsnitt täcker delar som gås igenom under olika årskurser.
På varje sida hittar du en videolektion som illustrerar ett problem och visar hur man räknar på det valda exemplet.
Vill du träna inför nationella provet i matte så hittar du gamla nationella prov för årskurs 9 här. Alla talen är lösta med videolektioner.
Om du fortfarande har problem med ett mattetal så ställ en fråga i vårt forum, det hittar du här

Geometri - Pythagaros sats

Geometri- och procent

Geometri - Cirkeln

Geometri - Olika typer av vinklar

Geometri - Vinkelsumma i triangel

Geometri - Gradskivan

Geometri - Cirkelns omkrets

Bibelns Äventyr - Moses - 2

Bibelns Äventyr - Moses - 1

söndag 6 maj 2012

Spanska alfabetet - Uttal

Spanska - Glosor

We are the World - for Haiti

Somos el Mundo - We are the World

ADHD - Alexandra besvarar frågor

ADD - ADHD - Som vuxen

Spanska - Muy eller mucho?

Engelska verb

Procentberäkning

Sveriges statsskickt - Ett skolprojekt

Sveriges statsskick - Riksdag & Regering

Sveriges statsskick, grundlagar

Vilka får vara med i Riksdagen?


När alla har röstat räknar man hur många röster varje parti har fått.
Ett parti måste ha fått ett visst antal röster för att få vara med i riksdagen.

Får ett parti för få röster får det inte vara med. Vi har en spärr att partiet måste ha fått minst 4% av rösterna..
I dag finns det åtta partier i riksdagen.

Platserna i riksdagen fördelas propotionelt = propotionellt valsystem, får ett parti 10% av rösterna så får de 10% av mandaten i riksdagen

Så här många platser har varje parti i riksdagen i dag:
  • Socialdemokraterna(S) har 112 platser.
  • Moderaterna(M) har 107 platser.
  • Miljöpartiet(Mp) har 25 platser.
  • Folkpartiet(Fp) har 24 platser.
  • Centerpartiet(C) har 23 platser.
  • Sverigedemokraterna(Sd) har 19 platser.
  • Vänsterpartiet(V) har 19 platser.
  • Kristdemokraterna(Kd) har 19 platser.
Alliansen är: (M) Moderaterna, (C) Centerpartiet, (Fp) Folkpartiet, (Kd) Kristdemokraterna. De har 173 platser/mandat

RödGröna blocket är: (S) Socialdemokraterna, (V) Vänsterpartiet, (Mp) Miljöpartiet. De har 158 platser /mandat

(Sd) Sverigedemokraterna tillhör inget block och är därmed "Vågmästare" med sina 19 platser/mandat.

Socialdemokraterna har flest platser.
Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har minst platser.
En ledamot har lämnat sitt parti sedan valet 2010.
Ledamoten är fortfarande politiker i riksdagen.
Det betyder att han får vara med i debatter och omröstningar.

Val till riksdagen

I Sverige väljer folket vilka som ska styra landet.
Vart fjärde år väljer vi vilka som ska styra i riksdagen, landstingen och kommunerna.
Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet.
Politikerna i landstingen och kommunerna styr där vi bor.

Det finns 349 politiker i riksdagen.
Politikerna i riksdagen kallas ledamöter.
Alla svenska medborgare får rösta på vilka de vill ska vara med i riksdagen.
För att få rösta ska du ha fyllt arton år.

Riksdagen i samhället


Klicka sedan på varje rund bild på den sidan.

Valsystemet i Sverige

Judendommen - Fakta


Judendom är judarnas religion. Man kan dock vara jude utan att tro på Gud eller leva enligt judendomens regler.
Tro och lära
Inom judendomen tror man på en enda Gud. Man får inte avbilda Gud eller uttala hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay vilket betyder ”Herren’. Enligt judendomen har Gud utvalt judarna till sitt folk vilket innebär att de har både särskilda rättigheter och skyldigheter.
Gud har enligt judendomen gett judarna det Heliga landet, alltså Palestina. Jerusalem är en särskilt viktig plats eftersom Gud anses vara närvarande där. För judar var det förr viktigt att ta sig till Jerusalem för att offra till Gud i templet. Det sista templet förstördes dock för cirka 2 000 år sedan.
Messias är inom judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för Israels folk. Jesus ses som Messias inom kristendomen men han accepteras inte som Messias av judarna. Förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många av dagens judiska grupper.
Heliga skrifter
Tora är Guds undervisning till judarna och ordet betyder just ”undervisning’. Mose fick ta emot Tora eller Lagen av Gud på berget Sinai. Sedan har Tora förts vidare av Mose och andra profeter. Undervisningen finns i den heliga skrift som kallas Tanak. Tanak består av samma texter som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln.
Det finns också en muntlig Tora som samlats i skriften Talmud. Det är rabbinernas, alltså lärda personers, undervisning som bygger på de heliga skrifterna. Den viktigaste delen av Talmud kallas Mishna. För judendomens lära är även lärda personers kommentarer till de heliga skrifterna viktiga.
Högtider
Sabbaten är den sjunde dagen i veckan. Det är vilodagen då man inte arbetar, och det finns många regler och ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.
Pesah (påsken) firas i mars eller i april till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.
Shavuot (veckofesten) är en skördefest femtionde dagen efter påsk.
Sukkot (lövhyddohögtiden) är en skördefest i oktober som påminner om israeliternas vandring i öknen efter uttåget ur Egypten.
Rosh ha-shana (nyårsdagen) inleder de tio botdagarna i september eller oktober. Under botdagarna ber man och ångrar det man gjort fel.
Jom kippur (försoningsdagen) avslutar botdagarna. Man ber Gud om förlåtelse och försonas med Gud.
Chanukka (ljusfesten) firar templets återinvigning år 164 före Kristus.
Purim är en glad högtid då man tänker på och firar att judarna i perserriket blev räddade.
Dagligt liv
I Tora finns många bud och regler för hur man ska leva och hur man ska dyrka Gud. De är sammanfattade i tio Guds bud och trosbekännelsen. Den judiska trosbekännelsen heter Shema och är ”Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en”.
Gudstjänster brukar hållas i synagogan, särskilt på sabbaten som är judarnas vilodag då inget arbete får utföras. Vid gudstjänsten läser man ur Tora, lyssnar till någon som talar om texterna, ber och hyllar Gud.
Pojkar blir omskurna åtta dagar efter födseln. Vid 13 års ålder blir pojkar bar mitzva och vid 12 års ålder blir flickor bat mitzva. Det innebär att de anses vara vuxna nog att följa de religiösa reglerna. Judendomen har många regler för vad som är tillåtet, särskilt när det gäller mat. De kallas kosher. En del judar följer alla regler mycket noga, men andra följer bara de viktigaste.
Riktningar
Ortodox judendom menar att man ska hålla alla religiösa regler. Genom att följa Lagen blir man helig inför Gud. Reformjudendom vill förändra judendomen på olika sätt. För anhängarna är den judiska etiken det viktigaste, alltså hur man ska bete sig mot andra människor. Religiösa regler för hur man ska dyrka Gud är däremot inte så viktiga. Konservativ judendom vill hålla fast vid gamla traditioner men också ändra sådant i religionen som inte fungerar i det moderna samhället. Chassidism är olika mystika riktningar där man försöker få kontakt med Gud och gärna dansar och sjunger för att uttrycka sin glädje. Chassider hör till den ortodoxa judendomen. Liksom i många andra ortodoxa grupper bär männen lång, svart rock, pälshatt, långt skägg och har långa skruvlockar vid kinderna. Kabbala är namnet på en form av judisk mystik och en hemlig lära. Man menar att människor kan höja sig till det gudomliga genom att be i sitt inre och leva sig in i det gudomliga. Läran är mycket invecklad men ändå populär.
Utbredning
Judendomen är den största religionen i Israel. Det finns också många judar i USA, Ryssland och Frankrike. I Sverige finns judiska församlingar på några orter.
Historia
Judendomen har på många sätt påverkats av det judiska folkets historia. Man har tolkat olika händelser som att Gud har räddat eller straffat sitt folk, till exempel att Gud befriade folket ur slaveriet i Egypten.
Judendomen växte fram bland kringvandrande stammar i Mellanöstern som slog sig ner i Palestina. På 600-talet före Kristus utformades läran i detalj i Juda rike. Man bestämde bland annat att alla gudstjänster och offer skulle ske i Jerusalem.
Från 500-talet före Kristus och under flera tusen år har judarna levt utspridda i världen, och judendomen har därför utformats på olika vis. Varje församling är självständig och kan forma sitt eget sätt att tolka religionen.
Judendomen är en av de fem världsreligionerna. Judendomen hittar man framför allt i Israel, men även i USA, Ryssland och Ukraina där det också bor många judar.
1. Gudssyn
I 1 Mos 1:26-28 står det att ”Du skall inga andra Gudar ha vid sidan om mig”. I judendomen finns det alltså bara en Gud. Då säger man att det är en monoteistisk religion. Guden i judendomen heter Jahve. Gud är skaparen, allvetande och allsmäktig. Gud är den som styr i historien. Gud är också väldigt helig. Namnet Jahve är till och med ofta för heligt för att säga. Man är så att säga inte värdig att ens säga namnet. Ofta använder man namnen Adonaj eller Elohim i stället.
2. Människosyn
I 2 Mos 20:1-17 står det att människan är skapad av Gud. Alla människor är därför unika och värdefulla. Vi är satta att härska världen. Vi är alltså mer värdefulla än allt annat i naturen. Det finns en plan och ett syfte med människan. Det är att leva med Gud. Om man håller sig till Gud så välsignar Han oss. Det innebär att man får lycka och välgång i livet. Vi har fått en fri vilja att göra det goda, men vi kan också välja att vända oss bort från Gud. Man kan säga att judendomen har en väldigt positiv människosyn. Gud älskar människan.
Av alla människor så har Gud gjort just judarna till ett utvalt folk. En jude sätter därför ofta stor heder och vikt vid sin identitet och sin historia.
3. Lära/Livsstil
Den judiska livsstilen präglas mycket av ritualer och handlingar. Lagen och de tio budorden har en stor inverkan på hur en jude lever. De tio budorden kan sammanfattas i att älska Gud och sin nästa. Man har dessutom tre bönestunder på en dag. Lördagen är sabbat. Det innebär att inget arbete får göras då. Eftersom den judiska historien är så viktig firar judarna många högtider till minne av olika historiska händelser.
Man äter ej svinkött, skaldjur, eller blod. Maten ska vara ren (kosher), dvs man får inte blanda kött och mjölk. Köttet ska dessutom vara slaktat på ett speciellt rituellt sätt.
På den åttonde dagen omskärs pojkarna. Pojkarna blir sedan religiöst myndiga när de är 13 år. Det kallas för bar mitsva. Flickorna blir religiöst myndiga när de är 12 år. Det kallas för bat mitsva.
Likt många andra religioner så är religionen inte enad. Det finns de som vill att religionen ska anpassas efter det moderna samhället. De kallar man för liberala judar. De som tycker att religionen inte ska förändras även om samhället gör det kallar man för ortodoxa judar. Därför kan också livsstilen se lite annorlunda ut beroende på om man är en liberal eller ortodox jude.
Ibland ser man bilder på en jude med en liten svart låda (tefillin) på pannan. Det är faktiskt en liten låda med ett bibelord i. Bibelordet kommer från 5 Mos 6:4-9 och säger ””Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft.” Detta bibelord kan man också hitta på deras handleder och runt deras ytterdörrar. Ibland ser man också att judar har en liten mössa (kippa). Den har de på sig vid religiösa tillfällen. Ett exempel på detta är när de går till sin gudstjänstlokal (synagoga).
Heliga skrifter
Den judiska läran finns beskriven i följande källor:
Tanakh – Kallas den heliga skriften inom judendomen. Det är samma sak som gamla testamentet är i den kristna bibeln. Den är indelad i tre delar. Det är:
De fem moseböckerna (torah) – som innehåller lagen och delar av Israels historia.
De historiska och profetiska skrifterna (Neviim) – fortsatta berättelser om Israels historia och hur Gud ingriper.
De poetiska skrifterna (ketuvim) – dikter, sånger och allmänna visdomsord.
Talmud – Efter hand som tiderna ändras så försöker man att tolka hur den gamla lagen ska användas i moderna sammanhang. Genom historien har det förekommit en mängd tolkningar av lagen (torah). Dessa tolkningar och tillämpningar läggs till en samling. Denna samling kallas för Talmud.
Högtider
Det finns ganska många högtider inom judendomen, men några av de viktigaste är:
Påsk (pesach) – Firas till minne av när Mose befriade det judiska folket från slaveriet i Egypten. På påsken äter man speciell mat som har en symbolisk betydelse. Till exempel äter man osyrat bröd, för att symbolisera att brödet inte ens hann jäsa när judarna helt plötsligt kunde lämna Egypten.
Lövhyddofesten (sukkot) – En högtid där man bygger hyddor utomhus som man även kan sova i om vädret bra. Även detta gör man till minne av slaveriet och uttåget ur Egypten. Lövhyddofesten är också en fest där man firar säsongens skörd genom att äta och dricka gott.
Försoningsdagen (Yom Kippur) – Är en fastedag 10 dagar efter den judiska nyårsdagen. På denna dag ska man inte äta eller dricka. Under denna dag ska man be både Gud och sina medmänniskor om förlåtelse och försonas med dem.
4. Historia
Egentligen kan man säga att den judiska historien börjar ca år 2000 fvt. Då väljer Gud ut en man som hette Abraham och sluter ett avtal (förbund) med honom. Alla Arbrahams ättlingar skulle bli Guds folk. Så startade det judiska folket. Som ett tecken på detta förbund har man omskärelsen. Det judiska folket bor i området som idag kallas Israel, men på grund av fattigdom blir de tvungna att fly till det rikare Egypten och leva där som slavar. Där lever de några hundra år tills Mose befriar dem. De återvänder då till Israel och lever där i över tusen år.
Under denna tid är det mycket krig i området och stormakterna turas om att ha kontroll över området. Ett välkänt exempel på sådan stormakt var Romarriket. Romarriket erövrar landet Israel år 63 fvt. Judarna försöker att slå sig fria på 100-talet, men upproret slås ner och judarna jagas och förföljs vilket leder till att de flyr området och sprider sig över världen. Att en jude bor på en annan plats än i landet Israel kallas ofta för diaspora. Eftersom judarna, var de än bodde, var en minoritet av befolkningen utsågs de ofta till syndabockar. Judar utvisades från England och Frankrike och bodde i ghetton i Italien och Östeuropa. Under upplysningen, som var på 1800-talet, så var frihet och jämlikhet inne. Det innebar en lättnad även för det judiska folket som snabbt använde sin frihet till att få framgång och makt. Återigen växte ett judehat, framför allt i Tyskland. Att hata en jude kallas ofta för antisemitism. Efter andra världskriget och Hitlers judeutrotning så ger FN judarna ett område som hette Palestina. Det området tillhörde Storbritannien. Detta var 1948. Det är samma område som judarna bodde i tidigare och får åter igen namnet Israel. Många judar från hela världen flyttade dit. Tyvärr så har landet varit i krig med grannländerna flera gånger. Några stora krig skedde 1948, 1956, 1967 och 1973. 1979 blev det fred med Egypten, men annars är länderna i området på papperet fortfarande i krig med varandra.
5. Övrigt
Enligt gammal judisk tradition så skapades världen år 3760 fvt. År 2008 var det alltså år 5768 i Israel.